Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funnet gyckleri, för att blända och vilseleda den enfaldiga
hopen, vore lika orättvist sora förhastadt. Då
erfarenheten vittnar, att det ek statiska tillståndet icke fortfar i
åratal hos andra än obotligt sjuka personer, utan häfves dels
af naturen sjelf dels genom medicinsk behandling, att
nervösa barn med liflig fantasi, och i synnerhet flickor under
och omkring pubertetsperioden samt qvinnor med
sangui-niskt temperament råka i detta tillstånd, hvarunder de
stundom mista sitt hufvudhår samt att många ekstatiska
personer efter tillfrisknandet återfalla i ett nästan större
säkerhets tillstånd än hvari de förut befunnit sig, nödgas man
betrakta ekstatismen såsom en sjukdomstorm, hvilken
öf-vergår i och med detsamma nervsystemet bringas i
normalt tillstånd.
Och som denna sjukdomsform yttrade sig först på
landets sjökuster i Leikola och Nykyrka och derifrån
ut-spridde sig inåt landet, är det sannolikt, att den blef
hit-förd från Sverige, der den var gängse alltsedan
tjenstepi-gan Ester Jönsdotter i Södra Åby inom Skåne haft sina
uppenbarelser, efter insjuknandet år 1703. Huru denna
sjukdomsform i Sverige kringspridt sig, derom har refer. sig
icke annat bekant, än att åtskilliga rörelser af läseriet af
betänklig art, föranledde af Tollstadii skrifters
begagnande, år 1737 försports inom Delsbo församling i Norra Hel*
singland. Det var först omkring år 1770, som rörelserna
i Sverige ådrogo sig allmän uppmärksamhet. Anders Gvr
staf Sefström 1 berättar, att uti Lillherjedals församling en
del af ungdomen år 1768 blef väckt till allvarlig
själaom-sorg, samt att under bättringsrörelserna, i synnerhet bland
ungdomen, förmärktes särdeles afsky för verldsliga nöjen,
såsom dans och lekstugor, kortspel, korsslantande (?),
kring-löpande nattetid att söka sänglag och mera dylikt, för
hvil-ket den gängse vanan i församlingen icke ens förskonade
förhörs- och nattvardsdagar. Men i slutet på år 1771
hade en af de emot läsame fiendtligt sinnade, benämnd Bång- 1
1 Se Några blad till historien om läsame. Fahlun l841. s. 39 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
