Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro s&dana tecken tjenliga att anses medföra omvändelse,
som hafva utseende af fanatism och enthnsiasteri, att en
menniska förhåller sig som en galning, ler, hoppar, springer,
ropar, kryper under bord och bänkar, dånar, sprattlar m. m.,
hvilka med Guds ord ej kunna styrkas annors än genom en
förtydning. Ty det kan hända, att när nåden rörer
hjer-tat, menniskans egen anda då kommer i gäsning, fantasin
förvirras, orimliga inbillningar få insteg, hänryckningar,
syner och uppenbarelser komma i gång, hvarigenom stor
villervalla existerar och menniskorna blifva som
vetvillin-gar. Mången mjältsjuk, förryckt och sjelfkär fantast vill
heta omvänd, och med en falskeligen berömd anda vill
vända upp och ned på allting, hvaruppå kyrkohistorien
framställer många bedröfliga exempel, hvad buller deraf
uppkommit. Det säkraste och vissaste profvet af omvändelsen
och nya födelsen hemtas af följden och frukterna: äro de
goda och ense med GudsOrd, så kan en christen hoppas,
att Gud gjort nåd med honom och genom sin Andas kraft
hulpit honom genom den trånga porten till nådeståndet,
när han blifvit på nytt född genom tron, hvilken fäster det
nya sinnet och hemtar lifsens saft af lifsens träd till
an-deligt lif.
Vår käre Frälsare beskrifver detta såsom en
hemlighet, hvilken går öfver vårt förnuft och sinliga känslor i
Joh. 3: 8, rådande, att öfverlemna oss i Guds Andes våld,
hvars blåst detta kan åstadkomma, tagande en liknelse af
vädret, ingalunda i den mening, att Guds Andes verkan är
som ett fysiskt väder känbart i kroppen, utan att dess inre
beskaffenhet är obegriplig, som vädrets upphof och ända.
Men vår skröplighet och vidlådande svaghet gör, att
rätteligen förkrossade och till sin egen kännedom bragtfe
själar äro rädda i denna delen för sitt eget ostadiga hjertas
svek, som är ett illfundigt ting och betänker, att de desse
håfvor bära i lerkäril. Derföre äro de ej utan all fruktan
för misstag. De drista ej förtrösta på sig, utan hellre
be-dja med David ps. 139: 23: ransaka mig, Herre, och få
veta mitt hjerta m. m. De pröfva sig flitigt, om de äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
