Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan träder man i hop, då någon af hönkållarne från annan
ort infinner sig på något ställe. Gndstjensten vid dessa
konventiklar består i böner, sånger och predikningar.
Genom den lärosats, som noga inskärpes, att hvarken bön,
eller sång eller predikan gifva näring åt tron annorstädes
än vid sammankomster, der talaren inspireras af anden,
har man gjort dessa konventiklars bivistande till en
oundviklig nödvändighet för en hvar anhängare af sekten.
Tillgången vid sammankomsterna är ganska olika och beror
mycket af predikantens individualitet och fallenhet att
inspireras. Ett sätt är följande: gudstjensten börjas med
sång, hvarunder alla stå. Detta behöfves, att predikanten
må få andan; och såsnart han inspireras afbrytes sången
fast midt i versen och alla falla på hjessan. Talaren
börjar predika med en hiskelig pathos, och detta tal kallas
bön, emedan allt tal och all predikan egentligen är en lång
bön eller rättare sagdt sjelfva bönen ikläder sig
prediko-form. Predikan fortgår med häftighet och skrik;
predikanten vrider och bultar sig, pressar och stryker hårdt sitt
ansikte och bröst, svettas, bleknar och får ett hemskt
utseende. Under predikan börjar en och annan ropa:
kiitos, kiitos Jumalan! hvarefter hopen småningom fortfar att
yla, tills någon får konvulsiviska ryckningar, hoppar upp
och förmår derigenom de öfriga att göra sammaledes. Nu
är hoppandet i gång, utan att likväl alla närvarande deri
någonsin deltaga och fortsättes ofta timtals tills svetten
pressas ur kroppen och man af trötthet dignar ner, för att
hålla en sakta bön. Ett annat sätt är sådant, att man
under predikan står, tills någon, hänförd af ett kraftigt ord,
ett kärnspråk antingen börjar yla, eller skriker till,
klappar i hop händerna eller begynner hoppa. Detta
hoppande är icke dans, utan hvar och en skuttar för sig sålänge
han orkar. Efter nämnde stilla bön och sedan de
exalterade hunnit sansa och hvila sig, börjas med ny sång och
ny predikan af någon annan talare, och slntas återigen
med hoppande på ny kula. Härvid måste märkas, att icke
alla talare förmå exaltera sina åhörare, så att något hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
