Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
argelse. Bort derföre med dem. Skulle hon nu helst
komma! Jag vore färdig till allt, hvad hon vill.”
Sysselsatt med sådana tankar hör hon dörren öppnas
och ser Annikka inträda. Det kläckte i hennes hjerta. En
ofrivillig oro angrep henne. Likväl yppade hon för
Annikka sitt beslut att låta kastrera sig.
Denna föll genast i tacksägelser till Herren, att Han
äntligen hört hennes böner och vill frälsa en länge
motspänstig synderska ifrån evig förtappelse. Annikka sade,
att allt också redan var förberedt. Hon blef der hela
dagen och följande midnatt kommo fyra qvinnor till byn. En
gick i stugan och anmälde ankomsten, hvarpå alla
begåf-vo sig i största tysthet i badstugan. Utom Maria Pekonen
skulle äfven Helena Koponen, ifrån Onttola by, kastreras.
Den senare skars först, den förra stannade utanför på vakt
och hörde offret skrika under operationssmärtan. Efter
ungefär en qvart timme kallades hon in. De öfriga grepo
i henne under bön och anropan till Gud, citerande: ”ei
pidä taivaasen mitään saastuttavaa tuleman sisälle, vaan ne,
jotka Karitsan elämä-kirjassa ovat kirjoitetut”. Upp. 21:27.
”Tahdotko sinäkin saastaisuudestasi elämän kirjaan
muutetuksi tulla?” För att icke störa kärleksförhållandet,
svarade hon: ”siihen minä, johon te.”
Hon såg ej hvem som opererade, emedan ögonen
till-bundos; men förmodar, att Annikka gjorde det. ”Otatko
kaikesta luopuakses” var lösen under operationen.
Annikka blef hos henne en vecka och underyiste
henne i den nya ”enda saliggörande läran”. Detta skedde om
våren 1855.
Nu skilde hon sig helt och hållet från sin man, åt
icke från samma kärl, tvangs dock af brist på rum att bo
i samma stuga som han. Såsom kastrerad qvinna kunde
hon alldeles icke vidröra mannen, icke ens vid helsning
gifva hand åt en manlig person.
Hvarje söndag besökte hon dock kyrkan och åhörde
med uppmärksamhet predikan. Den bättre menniskan
vaknade hos henne och hon ”joutui epäilykseen”. Men så myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
