Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prester äro, att, som han icke tvang någon med våld att
blifva qvar bos sig, det vi än mindre må sådant tillbjuda,
ej heller låta oroa och bekymra oss, om sådant och dylikt
oss händer. Ty de, som af eget godtycke lemna ur akt,
hvad de ännu behöfde betjena sig af, lära en annan tid
ånyo gerna taga igen, hvad de förkastat, hvaruppå man
hafver många exempel här i Stockholm, emedan all den
plantering, som vår himmelske Fader icke planterat hafVer,
varder omsider uppryckt med rötterna. Fördenskull är för
oss allrarådligast och nyttigast, att vi, i stället för
oroande, förtrytande och förargande öfver dylika händelser, låte
oss styras af Herrans anda så i Guds kärlek in, att vi
der-utinnan må blifva behållne, på det kärleksbudet, som
Chri-stus näst före sitt lidande så högt rekommenderade, då han
icke allenast befästade det gamla budet om kärleken, utan
ock förklarade kärleken för ett nytt och oumgängligt bud
i nya förbundet, må djupt intryckt och inskrifvet blifva
genom hans anda i våra hjertan, som vilja träda i Chris ti
sanna efterföljd. Jag menar här icke någon kärlek för
den gamla menniskan, eller det skadliga syndenes lif, som
är egenkärlek, egenvilja samt verldenes och den falska
kreaturens kärlek, emedan den måste försakas, och i
Cbri-sti död genom hans anda dagligen undertryckas, att äran
Gudi derigenom blifvit beröfvad, må gifvas åter honom,
till-* baka, utan att den rena Guds och vår Herres Jesu Christi
kärlek må i sin segrande väldighet öfver allt upphöjas i
våra hjertan, och med dess upphöjande vi må försänkas i
djupaste nedrighet och ödmjukhet, på det att den, som af
Oss skulle synas vara ypperst, må blifva hvar mans
tje-nare, till att kunna, både gå dem tillhanda, som oss
be-tarfva och vilja sig af oss betjena med den gåfva Gud
förlänat, som ock med tålamod böja oss under andras
svagheter och brister att bära såsom våra egna, då vi
visserligen hafva att förhoppas, det kärlekens och fridsens Gud
ibland oss blifver och låter sitt rike segern erhålla öfver
mörksens rike och alla helvetes portar. Och när vi nu
sålunda sträcke oss efter detta mål, så läre vi finna, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
