Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
V. 1.
När vi lågom i djapan dal
Invid de höga bergen,
Der l^uT vår själar ett stort qval,
Som rörde ben och märgen.
Der gingo rimfrost, snö och is
Utöfver oss, all menniskopris
Försvann liksom ett väder.
Der voro vi i hvar mans tal
En visa ny i bröllops sal
Der verldslig man sig gläder,
v. 2.
Der hade vi så liten tröst
Af herdar, som oss skötte,
Att de mer sårade vår bröst,
Med orden de oss hötte.
Vi blefvo stängde från hvar man,
Med penning böter i det land,
De höga bergen ryste
Utöfver våra sånger all
Och gjorde strax ett vidrigt skall,
När som vår lampa lyste,
v. 3.
Då tänkte vi med allo flit
Uppå de gröna ängar
Uti vårt eget land så tidt
Hellst j)å de blomstersängar,
Som Herren sjelf planterat har
I norr, i öster uppenbar.
Och har värt hjerta läkte,
Att ännu höra ljuflig klang
Utaf de rätta barnens sång,
Bland dem, som varda späkte,
v. 4.
Men när vår oro var som störst,
Då börja solen nalkas,
Den tredje dagen blef oss först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
