Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlossning sagd; då svalkas
Eldshettan med sitt os ocli rök,
När solen värmde: nu försök
Min själ att lustigt sjunga
I hoppet denna visa ny,
Som diktad är i fremmand’ by:
Kom Jesu, rör vår tunga,
v. 5.
Lof ske dig Jesu, som har frälst
Oss från de grofva höjder ;
Vi vilje finnas hvar som hellat
Uti vår Gud förnöjde.
Men till att bo vid höga berg,
Det är för svårt: vår hy och färg
Lär snarlig det utvisa;
Ty der är idel samvetstvång,
Dem Herren skonat, mången gång
Vår verld med oro spisar,
v. 6.
Lof ske dig Jesu, innan kort
Uppgår vår sol med gamman,
I afton fly vår sorger bort,
Vi samlas än tillsamman
Med Jesu barn i trygga rum.
De verldslig ögon äro skum
Att finna å det ställe,
Hvar Jesus gläder sina barn,
Som undfly verldsens nät och garn,
Ehvad det ock månd’ gälla,
v. 7.
Lof ske dig Jesu, Jesu blid,
I hoppet vi dig lofva,
Med nyet nalkas ljuflig tid
För dem, som icke sofva
I syndamörker, i din nåd,
Än mindre öfva öfverdåd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
