Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fälliga, omskref och ändrade fördenskull dem tid efter
annan flere gånger, allt efter det kunskapen hos mig tilltog,
tills jag slutligen med en prestman i orten, stadd i samma
förlägenhet och bekymmer som jag, kom öfverens, att med
förenade krafter sammanskrifva ett katechetiskt arbete,
hvilket utfördes så grundligt, bibliskt, men deijemte så
praktiskt, som vi voro i stånd till. Åtminstone blef det,
— som man kan tänka, när tvenne hufvuden luta sig i
hop, — mer än tillbörligt vidlyftigt, hvarföre jag för
enfaldigare och barns skull nödgades göra ett utdrag deraf,
hvilket jag sedan följt, med någon ändring till ytterligare
tydlighet och enkelhet. (Hvad som nu följer i texten är
redan förut i III. Delen s. 113—117 och 172—176 anfördt)
Derefter fortsätter Rancken:
Under det jag var omtänkt, att föra mitt embete med
allvar, förekommo mig ibland annat likpredikningarne,
sådana jag sedan barndomen hört dem hållas, högst
förderf-liga och såsom det starkaste stöd för säkerhet och falskt
salighets hopp. Jag fattade det beslut, att aldrig mer hålla
någon likpredikan; men blef snart öfvertygad om mitt
förhastande, då jag fann det svårt att bryta en så gammal
ocb inrotad sedvana. Jag beslöt då tvertom att hålla
sådan predikan Öfver hvilken menniska som hellst, endast
hon fick en vanlig, christlig begrafning, men med den
o-ryggeliga föresats, att aldrig nämna ett ord i predikan om
den döda, eller göra på den någon tillämpning, samt att
författa personalierna så korta och oskyldiga som möjligt
vore. Detta beslut har jag sedan osvikeligen följt och det
(ehuru ovanligt det var, i synnerhet i Kuhmalax, der min
företrädare i den delen varit både löjlig och förargelig)
utan mina åhörares vetterliga missnöje. Dock minnes jag
mig någon gång hafva afvikit ifrån denna föresats i en
likpredikan öfver en för allvarlig gudsfruktan känd
person, hvilket ock verkade en icke obehaglig
uppmärksamhet.
År 1779 blef kapellanen i Kuhmalax kapell Adolf
Adde för de emot honom angifna grofva brott förklarad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
