Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20. Något om Svébilii kateches.
Så allmänt bekant det är, att hans kejserl. majestät
Alexander I, uppå vederbörandes afgifna underdåniga
förslag, af christlig omsorg för evangelisk-lutherska
församlingens uppbyggelse, förordnat, att en förbättrad lärobok
borde för Finlands invånare författas, så allmänt känd
lärer ock den obehagliga sanning vara, att största delen,
åtminstone af läroståndet i Finland, ogillat och motarbetat
verkställigheten af detta helsosamma förslag och för
kristendomen vigtiga förordnande, ibland annat förnämligast
ur det föregifna skälet, att Svébilii kateches är en
gammal, känd och auktoriserad lärobok, att den innehåller
många goda, nyttiga och tillräckliga undervisningar i
sa-ligbetsläran, har åstadkommit mycket godt och nöjaktig
kristendom i församlingarne, och att det således vore
o-nödigt, ja, törhända mindre rådligt att vilja införa någon
nyare och fullständigare lärobok hos menigheten, som icke
behöfver mycket veta o. s. v.
Den som under mer än 50 års tjenst i
läroembe-tet grånat, men redan under sina första tjensteår fick
öf-vertygelse derom, att denna ofullständiga lärobok
innehåller nog många föga bibliska och praktiska, samt omogna
och otjenliga läroformer, hvilka man med smärta vet
begagnas af ochristna menniskor till stöd för det gröfsta
skrymteri, säkerhet och död tro, ja, till försvar för
uppenbara brott och gudlöshet; den som, säger jag, dessutom
blifvit förordnad till ledamot i kateches-komitén, må väl
hafva rättighet, att vid sitt annalkande af sked från
verl-den, ännu en gång yttra sina tankar i en sak, som länge
och ömt legat honom om bjertat.
sureras. Theologiska fakultetens decanus, professor E. G. Melartin
fö-’ retog sig då, att göra anmärkningar i språket; men som Rancken ej
ville godkänna de föreslagna rättelserna, utbad han sig biskop
Teng-ströms omdöme i saken, huruvida censorn ägde rättighet att fästa sig
vid annat än innehållet. Ref;s anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
