Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längre, innan vi skärskådat hans andliga lif ända till
denna tid.
Allt sedan Ruotsalainen begynt läsa i Bibeln och fatta
dess innehåll samt tillväxa i Ordets kunskap, lärde han
sig känna sitt naturliga förderf och inse sin öfverträdelse
af döpelsefbrbundet, och oroades fördenskull i sitt samvete
af fruktan för döden och den eviga förtappelsen. Ju
strängare han såg sig dömd af lagen, desto häftigare blefvo
samvetets plågor, så att han stundom var nära nog att
falla i förtviflan och sinnesrubbning. Under denna
tilltagande oro företog han sig hvaijehanda mödosamma
bätt-ringsöfningar, för att vinna lisa och frid i sitt qvalda hjerta.
Men dessa öfningar medförde ej önskad verkan.
Föräl-drarne trodde ock honom vara sinnesrörd och sökte än
med goda ord än med kroppsaga bringa honom från sina
vurmerier och botöfningar. Det var hans lifliga och
häftiga temperament, som vållade, att hans bättringsarbete
förbiet gagnlöst; ty de goda beslut han ena dagen fattade
och de lefnadsreglor han utstakade för sig voro följande
dagen slagna i vädret. I denna träldom under lagen
framhärdade han hela sin ynglingaålder och började redan
öf-vergifva allt hopp om efterlängtad sinnesändring. Man
började då redan kalla honom löyhkä-Paavo (fånig Påhl),
hvilken benämning han sedermera fick behålla hela sitt lif
igenom. Emellertid hade i Savojärvi by af Idensalmi
socken år 1796 uppstått kraftiga väckelser med
botpredikningar, dåningar och syner, hvarom förut är taladt.[1]
Ruotsalainen sällade sig till dessa väckte. Och som en mindre
väl känd man Johan Martikainen på samma ort kom till
väckelse och begynte under ekstatiskt tillstånd predika,
föreföllo dessa händelser Ruotsalainen obegripliga.
Tungomålstalandet betraktade han dock såsom Guds Andes
ingifvelse, så att han flitigt bivistade andaktsöfningarne
derstädes. Men hans täta besök både af sammankomsterna
och hos andra lika sinnade vänner ogillades af föräldrarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
