Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ruotsalainen på dessa orter underhöll brefvexling, men de bref
han skref till M. Härkönen vittna om en synnerlig aktning
ban hyste för denna själsfrände. Af dem synes ock, huru
han manar sin vän, att under all svaghet, kallsinnighet
och misströstan taga sin tillflykt till Christus, att ej låta
otron, verldssinnet och verldskärleken beherrska hjertat,
utan fastmer söka af Christus lif, kraft och anda genom
förnyandet af sitt nådeförbund med Gud. Desamma utvisa
jemväl, att Ruotsalainen hade anhängare i Juuga kapell af
Pielisjärvi socken och i Ilomants församling (se bil. n:o
1—9). I sistnämnde socken var bland andra bonden
Adam Ryynänen i Kivilahti by hans anhängare och en
väldig tungomålstalare.[1] Denne man hade med sin fader
flyttat från Pielis till Ilomants.
Under åren 1817—1822, då Ruotsalainen just höll på
att vinna större förtroende såsom folkledare och lärare,
åstadkom H. Renquist väckelser i Libelits församling, der
han tjenstgjorde såsom pastorsadjunkt. Genom ryktet
hade Ruotsalainen förnummit, att Renquist lade stor vigt på
yttre bönhållning, likasom Lustig i Idensalmi, men kände
icke, att både han sjelf och Renquist stodo på samma grund,
då de hvardera förkunnade bättring och tro. Härvid är det
nödigt att kasta en blick på hvardera dessa mäns första
väckelsetid. Renquist hade ända till sin prestvigning
varit mycket i umgänge och beröring med
brödraförsamlingens medlemmar i Åbo och Stockholm och ur deras mun
inhemtat deras varmare kristendom; Ruotsalainen åter
hade fått sin lära af Högmän och ur Wilcocks
Honungsdroppar. Sjelfva kärnan af hvarderas lära var sålunda lika
evangelisk, såvida de hvardera omfattade Christus med
tron och bygde sin lära på trons rättfärdighet.
Bättringsläran antogo de ock hvardera. Men i läran om lefvernets
rättfärdighet, såsom trons frukt och om bönen voro deras
åsigter olika. Ruotsalainen förkastade all lära om lefver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
