Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pen göres villrådig och vacklande i dess religiösa
öfver-tygelse (se bil. n:o 4).
Anhängare tillvann sig Niskanen, utom i sin hemort,
på många andra ställen, såsom Lappo och dess kapeller
Ylihärmä, Kauhava och Nurmo, Kalajoki och dess kapeller
Ylivieska, Sievi och Rautio, Ylistaro kapell af Storkyro
socken och Pulkkila kapell at Piippola socken.
Utom Ruotsalainens anhang i Österbotten talar
Niskanen om ett annat läroparti i denna landsort, såsom hans
motståndare, och hvilket år 1853 hade uppkommit. Han
namngifver väl ingen af denna skola, men sannolikt är, att
han menar de prester, som öfvergåfvo ruotsalainismen och
icke heller gillade Niskauens religiösa åsigter och
sträf-vanden. Mot slutet af sin historik leninar han en hemsk
målning af sina motparters natur och lynne och
beskrif-ver, huru den Heliga Skrift betecknar vilsefarande läror
och lärare.
W. Niskanen dog af slag natten emot den 13
november 1860 hos en vän i gran skåpet och efterlemnade fem
söner, hvilka alla förblifvit i fadrens stånd såsom idoge
jordbrukare.
Sist vill ref. här anföra ett meddelande från pn man,
som ref. har att tacka för många sakrika upplysningar.
Han säger:
”Den som haft mycket inflytande på många prester
och annat folk i södra Österbotten är Wilhelm Niskanen.
Så länge Ruotsalainen ännu orkade resa, hade W.
Niskanen icke särdeles inflytande på andra, men under
Ruotsalainens senare, svagare tider begynte W. Niskanen i rätt
vidsträckt skala agera lärare i Österbotten, och då befanns
det, att hans lära mycket stötte på antinomism. Han
hade först med sin nya lära, som Ruotsalainen kallade
”väärä valkeus”, fängslat och intagit N. G. Malmberg, hvilken
den tiden redan tyckes hafva varit i ett vacklande tillstånd,
och hvilkens slutliga, uppenbara fall utan tvifvel mycket
blef påskyndadt genom den sorglösa dristighet, som denna
nya lära ingaf honom. Men genom det anseende Malm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
