Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tukta och qväfva hvarje varmare yttring af cbristlig
syftning, så är det endast ett bevis deruppå, att man
sorgfälligt velat bibehålla frukterna af Luthers reformation, icke
alltid fästande afseende derå, om ock det sanna religiösa
lifvet derunder fått utveckla sig. Men oaktadt all denna
yttre stränghet har religionsläraren alltid varit fri och
o-bunden, sålänge hans lära och föredrag stödde sig på
Bibeln och symboliska böckerna. Såsom ett talande bevis
för detta yttrande framställer sig den trogna gudstjenaren
Erik Tollstadii lefnads händelser. Det Dippelska giftet
höll på att sprida sig inom sjelfva Sveriges hufvudstad,
hvilket till den grad väckte regeringens uppmärksamhet,
att ett särskildt bref till samtlige hofrätterna utfärdades
den 27 juni 172£, just då Tollstadius, som äfven
oskyldigt-vis ansågs såsom en hemlig anhängare till Dippel, stod
under tilltal för saker, hvilka göra hans motståndare lika
liten ära, som hans domares utslag vittnar om ett stort
ljus och klar insigt i den omtvistade frågan. Då
Tollsta-dius nu var anklagad för olofliga sammankomster, ville en
underdomstol på honom lämpa den då nyss utkomna
förordningen af den 12jan. 1726, från hvilken dom kongi. Svea
hofrätt likväl frikallade honom. Sedan dess har oss
vet-terligen icke någon domstol å religionslärarens
uppbyggel-sestunder tillämpat sistnämnde författning, emedan den icke
innehåller något förbud för presterskapet, utan fastmer
å-lägger läroståndet, att, ihågkommande sin embetsed,
troligen vårda sin anförtrodda hjord och sammankalla sina
å-hörare, för att föra dem till salighetens grund och
kunskap. Om än presterskapets håglöshet att begagna sig af
denna i lag föreskrifna rättighet gjort, att påbudet råkat
i glömska, så har derigenom lagen icke förlorat sin kraft.
Den kittslighet och vinningslystna snikenhet, hvarmed
vederbörande beslagskarlar sökte tillfälle att tillämpa
plakatet af år 1726, föranledde efterhand regeringen, inseende
både de missbruk och ömmande omständigheter, som
härvid kunde förekomma, att genom en ny förordning af den
15 dec. 1762 förbjuda länsmän och fiskaler, att omedelbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>