Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Einedan Renquist var nedtryckt af armod, nödgades
Lian afsluta sin studiikurs så hastigt som möjligt, för att
träda i kyrkans tjenst. Sin theologiska kunskap
inhemtade han ur den Heliga Skritt och symboliska böckerna
samt uppbyggelse-skrifterna, af hvilka ban läste många,
profvade dem och behöll det goda i dem, såvidt det öl
verensstämde med hans eget hjertas längtan. Ty hos honom
pnevalerade mera känslan än förståndet. Under sin
vistelse i Aho närmade ban sig till sådana gudliga
personer, som i sin christna öfvertygelse hyllade både lag och
evangelium eller bättring och tro, och som i sitt hjerta
hyste en varmare ehristendom än den stela orthodoxin ville
hafva det. De skrifter, ban mest studerade och hyllade,
äro: Arndt, Totinen christillisyys Ocll Paràdisin yrttitarha,
Fresenius, Neuvojille ja neuvottaville, Rippi ja Herran ehtoollisen
kirja och Oman tunnon kysymykset, J. Gerhard, Pyhät
tutkis-telemukset, llamnerin, Tien osoittaja ijankaikkiseen elämään,
Gonge, Sana syntisille, sana pyhille, Baude vien, 1-1 anhempain
ja lasten sielun pelastus, J. Wegeiii Postilla, Chr. Scriver,
Själaskatt. ocll Ahr. Achrenii skrifter, utom flere andra. Af den
mängd skrifter, han i finsk öfversättning befordrat till
trycket, synes, att ban ej öfversatt mer än par stycken af
Luthers skrifter, hvilka dock ej voro för honom obekanta.
Vi hafva redan förut1 omtalat den söndring, som i
Borgå uppkom emellan Renquist och Henrik Wikström,
hvilken senare satte Luthers skrifter öfver all annan
asketisk litteratur. Härvid må ännu nämnas, att då Renquist,
såsom prestkandidat frågade Fr. Axberg i Borgå, hvaraf
man skulle veta, om man har den lefvande tron, svarade
Axberg: af kärleken. Renquist: huru vet man då, att nian
har kärleken? Axberg: när man gifver akt uppå sina
tankar, finner inan, att man har mera verldsliga och syndiga
tankar än andeliga och gudliga, och detta bevisar, att man
ej har någon kärlek till Gud och menniskor, oeh således
saknar den lefvande tron. Renquist svarade: detta vill jag
1 Se V. Delen s. 370.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
