Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1V)3
koilc polvillansa muulloin knin suurissa kokouksissa,’
hvarföre jag svarade: jos niin olisi, niin ci Kristus sitte olisi
ollutkaan oikia kristitty, ty hau had på kulin i
ensamheten, såsom synes om honom, då han had i örtagården.
R.
29. Från densamma, dal. den 2 februari 1828.
Älskade bror! Genast till hufvudsaken: min mening,
angående nådens ordning är denna, ntt menniskan hör
blifva innerligen orolig öfver sina synder och angelägen om
Guds förbarmande, då Gud al sin blotta nåd och för sin
kära SoUs Jesu tillfyllestgörelse oeh blodiga försoning
riitt-färdiggör henne sålunda, att Han förlåter alla hennes
synder och tillräknar henne sin Sons Jesu rättfärdighet,
hvilket vi tydligen se af liknelsen om den förlorade sonen.
Att menniskan blir orolig öfver sitt obotfärdiga eller
oomvända själs tillstånd är redan en Guds nåd, hvarpå följer
en annan nåd, nemligen syndernas förlåtelse, hvarföre
ingen innerligen ondig och om benådande angelägen
syndare borde hafva orsak att misströsta, utan de borde
tänka: har nu Gud förläna! mig sin nåd att känna mina
synder och deras grutlighet, så har Hau ju visserligen i och
med detsamma gifvit mig äfven den nåd, som kallas
rättfärdiggörelse, såvida de begge hänga tillsamman. Jlen att
en sådan väckt menniska bör i högsta måtto göra, såsom
Fresenius i sina trenne reglor undervisar, det är sä
nödvändigt, som (lef; för en i sjönöd stadd menniska är
nödvändigt att bjuda till att rädda sig ur sin fara, på det hon
måtte blifva oinvänd och bibehållen i nåden eljest affallet
hon, liksom konungens tjenare, som väl hade fått sina
synders förlåtelse, men återföll i sin förra synd. Derföre
gillar jag fullkomligen förenämnde reglor, hvilket du likväl
icke tyckes göra, fördenskull, att. rubriken på stycket är:
’ A. 1’yvkköa lircf finnes trvokt i VI. Holen s. 100.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
