- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 7 /
408

(1857-1863) Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•408

på evangelii ord — således ingalunda vårt kämpande, icke
värt sökande, längtande oeh trängtande, icke heller vårt
kors, lidande oeh syndakännedom—, gör oss för Gud
rättfärdige och salige genom Jesum Christum allena, allena,
allena!

Men jag talar, som en kättare och upphäfver mig
derjemte emot all mennisko-auktoritet. Skulle du likväl, käre
broder, än anse en sådan man förtjena något svar, så var
viss, att det med glädje af mig emottages, såsom jag ock
alltid skall förblifva etc. F. G." H.

43. Till F. G. II., dat. Helsingfors den 10 mars 1S44.

Älskade vän och broder i Christo! Vi hade redan,
föranledda af det lockande sken, som våra fordna kamraters
andlighet, allvarlighet, hela väckelse och hvad annat
dertill än må höra, sprider kring sig, så när börjat att
härma tuppen i sigtningskonsten, dä brors bref, som vi med
mera än glädje emottogo, åter repade vårt genom flere
häftiga debatter redan försvagade mod. Jag kan derföre ej
underlåta att nu i afton, efter min tid medgifver,
nedskrifva min tacksägelse och derjemte meddela mig åt bror. Jag
ville säga mycket, ty mitt hjerta är alldeles öfverfullt, och
jag vet icke, hvar jag skall börja och hvar sluta; ty
jag-ville hafva allt sagt, som närvarande tider bjuda mig.
Underlig. ja, mer än underlig är den ställning, hvari vi stå
till våra fordna, jag vet ej, hvad jag skall kalla dem,
kanske bigtfäder ocb bättringslönnre. Tron är det ord oeh
den stötesten, hvarpå de stöta sig och hvaruti vi skilja oss,
samt, hvad värre är, tron är för dem redan blifven så
misstänkt, att de "aldri<j mera’", såsom 1. yttrade, "mena sir/ få
tron\ Och denna misströstan, tycker jag, är ganska väl
grundad, så länge do söka saligheten "in mtdo spirito0 ocb
icke vilja hafva den funnen "in velamine oerbi", ty icke
lärer någon engel hemta tron åt dem. Denna tro, som de
Vänta sig, är således icke densamma, som jag menar med
tro, utan ett "för sig sjelft bestående hell, fullkomligt ting", som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/7/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free