Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•430
jag hungrade, jag törstade ei’tor hjelp ooh nåd: men
domen ljöd i samvetet desto förfärligare, oeh jag var i stor
ångest och nöd, ty synden tog tillfälle af budordet och besvek
mig och drap mig dermed. L’oui. 7: 11.
Men år 1»35 begynte Gud af sin förekommande nåd
tidtals upplysa mig åter genom sitt evangelii Ord lefvande
och klart derom, att Han för Jesu Christi skull äfven nu
än ville vara mig nådig och förlåta mig alla mina synder
och öfvcrtnidelscr. Jag kände mitt hjerta ofia smälta
dervid, och fick erfara något dylikt mången gång, som
synderskan fordom vid Jesu fötter.
Men äfven dessa ljufva nådekänningar och rörelser
gingo, som de kommo; och der stod jag åter, en
förtappad och fördömd syndare, under Guds förfärliga vrede och
lagens dom i samvetet, och vågade icke tro blotta
evangelii ord utan och emot alla känningar. Jag kämpade väl
nog, jag bad, jag stred, jag späkte mitt kött på allt
upptänkligt sätt, jag bidade och trängtade, jag var allvarlig
af hjertans grund som trots någon annan, och hoppades,
att Gud än åter måtte gifva mig hellst något ljus af sin
nåd: men sådant uteblef dock med tiden alltmer och mer:
och att tro blotta evangelii ord. vågade jag icke. Vid
denna tid kom jag först att läsa i Luthers Kyrkopostilla och
fick derur någon ringa aning om en belt annan väg än alla
andra lrienniskoskrilter härtill visat mig. Men också blef
det en dunkel aning blött och intet vidare. Jag sökte upp
i min nöd år 1*37 Jonas Lagus och K. G. Malmberg samt
’hoppades få af dem bättre ljus. De bestraffade mig väl
för min människofruktan, gåfvo åtskilliga förhållningsördres
samt rådde mig äfven "att träget bedja Gud om Hans Andes
upplysning till Jesu lefvande kännedom" (såsom orden i min
då förda journal lyda), tröstande mig derjemte, att "om jag
gåfve allt för allt ifrån den tiden, så skulle Gud snart
komma mig till undsättning1". Jag bjöd till att med all flit
följa dessa råd, blef ock ifrån den tiden en allvarlig
pie-tist så väl som någon annan, men visste med allt detta
lika litet som förut, hvad tro på Christi evangelium ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
