Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Jag har emellertid här funnit n&got bättre än både
landtluft och blåsippor”, sade målaren och visade på
papperet, som han ännu höll i handen.
Anna dröjde ännu och Willner läste högt för frun, hvad
han nyss tyst genomgått.
”Är det väl möjligt, att Anna sjelf har tänkt och satt
upp det här?” frågade han sedan. ”Hon har ju aldrig varit
i tillfälle att få lära sig så särdeles mycket än.”
”Jag skulle likväl tro, att hon sjelf författat det här”,
svarade fru Alin. ”Emellertid är det märkvärdigt att se”,
tillade hon i lifligare ton, ”huru till och med de i andra
hänseenden mest fördomsfria ännu fästa sig så mycket vid
den omständigheten, om en person inhemtat sitt vetande i
en skola eller pension. Jag tycker att sådane bedömare ha
med liten uppmärksamhet sett sig omkring i verlden. Här
finnas ju menniskor, min bäste herr Willner, som, snart
sagdt, ha genomläst hela biblioteker, men ändå inte känna
mer än på sin höjd permarna på de böcker, de gjort
bekantskap med. Det lefvande innehållet har för dem blifvit
en olöst gåta, emedan det hos dem sjelfva icke funnits
något motsvarande att väcka till lif. Och lika fördoldt som
böckernas innehåll blifvit för dem, lika litet fatta de också
lifvets betydelse. De se bara dess utansida. Andra ha
deremot endast genombläddrat några få blad i lifvets bok —
och de se ändå med klara ögon in i de menskliga
förhållandena. Just en sådan varelse är vår Anna.”
”Jag kan ändå inte frångå, att hennes betraktelser för
dagen ännu förvåna mig.”
”Herr Willner bör också ta i betraktande”, återtog frun,
”att Anna sedan barndomen varit här hos mig och att hon
under så många år hunnit inhemta både hvad jag kunnat
och ännu mer.”
”Ack, förlåt mig! det är sannt, fru Alin är dotter till
en lärd prestman och har troligen, efter hvad jag ofta tyckt
mig ana, sjelf fått en briljant uppfostran. Men jag har i
alla fall tänkt, att här just inte skulle ha varit så mycken
tid till någon undervisning för Anna; ty både frun och hon
ha ju redan på flera år haft fullt upp att göra med sin
finsöm och sina blommor.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
