Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sommar - 106. Seppi och harungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Där kommer Seppi», ropade han.
Och verkligen — där kom Seppi. Han kom bortifrån
skogen. Han sprang inte, utan gick helt långsamt, som
om han vore trött. Men vad var det han bar i munnen?
När han kom fram till Smedjegården, släppte han
ned i gräset framför barnen, det som han burit. Och så
viftade han med svansen och såg helt bedjande på barnen.
Det var en harunge, som han lagt ned framför dem,
en riktig, levande harunge.
Han hade varit ute i skogen och jagat, hade sprungit
omkring hela dagen och vädrat och letat, tills han fått
tag i en likadan liten varelse, som den han dagen förut
i hastigt mod bitit ihjäl.
Nu kunde inte Seppi tvivla på, att han fått förlåtelse.
»Snälla Seppi, kära Seppi», jublade barnen. »Tack ska
du ha, du kloka Seppi I»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
