Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gnälliga Malena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hon hittade alltid på något att gnälla
över.
En gång kom hon till skolan med präktiga,
röda ullvantar, som gingo nästan upp till
armbågen. Lilla Stina, som bara hade ett par
muddar, sade till henne:
»Så skönt för dig, Malena, att ha så
präktiga vantar, då det är kallt.»
»Det kan jag just inte tycka», sade Malena.
»Nog är det väl förfärligt synd om mig, att
jag inte får en muff, fast jag bett mor om det.»
En annan gång var hon borta på en
bjudning och hade en mycket fin klänning på sig. En
flicka sade till henne: »O, en så fin klänning
du har, Malena!»
»Det kan jag just inte tycka», sade Malena.
»Den är sen i fjol, och den är ju för kort
för mig. Nog är det synd om mig, att jag
inte fått en ny i år.»
En gång, då hon gick ute på landsvägen,
mötte hon två av sina skolkamrater, som buro
en tung korg emellan sig. Det var två systrar,
och deras mor tog emot tvätt. Nu skulle de
gå en lång väg och bära hem tvättkläder.
De sade: »Tänk, så skönt för dig, Malena,
att du kan leka och göra, vad du vill, sedan du
har slutat dina läxor!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
