Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sensommar och höst - 2. Svenska bygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Svenska bygder.
Renar gå i tåg
över vita fält.
Över frusen våg
glider akjan snällt.
Dovt med fall på fall
brusar Ljungan fram;
Indalsälvens svall
tämjer ingen damm.
Leksandsglyttar gå
uti brandgul kolt,
men i vadmal blå
Rättvikspojken stolt.
Mora kyrktorn vitt
blänker över sjö
och i Siljans mitt
glimmar Sollerö.
Uti Värmeland
stiga åsar blå,
invid älvastrand
höga furor stå.
Och i Bergslagstrakt,
hämtas präktigt järn
ur de dunkla schakt
till vårt Sveriges värn.
Rika skördar bär
Upplands vida slätt.
Mellan Roslagsskär
glida skutor tätt.
Uti Stockholms stad
ligger kungens borg,
höjer stolt fasad
över ström och torg.
Tjärnar lysa blått
mellan äng och lund;
månget åldrigt slott
vid de blanka sund;
under lindars skygd
täcka småstadshus —
det är Sörmlandsbygd,
bygd så vän och ljus.
Boren, Roxen, Glan
uti solen le —
samma blåa ban
enar dessa tre.
Säden vaggar rik
uti Östergylln —
bortom Vätterns vik
skymtar Västergylln.
Fager är den nejd
Ålleberget ser,
där i fordom fejd
männen mejats ner.
Uti Bohuslän
fångas sill i mängd;
där är ont om trän
uti bergig ängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
