Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sensommar och höst - 13. Knallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan ni inte tro. Vår klockare har gått i skola i Skara,
och han har berättat mig många historier om den staden.
Den som allra först byggde en kyrka där, det var den
första kristna kungen i Sverige. Vad var det nu han
hette — Sven kanske vet det?»
»Han hette Olof Skötkonung», sade Sven.
»Ja, så var det», sade knallen. »Den kungen, han
blev döpt i Husaby källa, som också ligger i Västergylln.
Där byggde han en kyrka, och den står ännu kvar,
gammal och grå. Men sen ville kungen bygga ett större och
präktigare gudshus, och det byggde han i Skara. Fast
den kyrkan vart ju ombyggd sen, förstås. Och nu skall
jag tala om det, att för längesen var Skara en riktigt stor
stad, och kungen kom dit allt emellanåt. Den kungen,
som bönderna tyckte så mycket om, därför att han styrde
om att deras lador fick vara i fred — vad var det han
hette, du Sven?»
»Magnus Ladulås», svarade Sven.
»Du har bra reda på dig du», sade knallen. »Nå,
den där Magnus Ladulås, han var mycket i Skara, säger
vår klockare. Men en gång hände det honom något
riktigt olyckligt just i den stan. Han hade i sin tjänst en
dansk man, som hette Ingemar Nilsson. Den dansken
tyckte kungen så mycket om, att han gav honom sin syster
till fru, och gärna tog han råd av Ingemar, som var en
klok man. Nu var det många svenskar, som det förtröt
att en dansk skulle ha så mycket att säga i Sverige, och
avundsjuka var de väl också, därför att kungen tyckte
så mycket om honom. I synnerhet var kungens egna
släktingar förtretade. Det var en mycket mäktig och rik
släkt — ja, nu ser jag på Sven, att han vet vad den
släkten hette.»
»Det var folkungasläkten», sade Sven. Han tyckte
mycket om att läsa i svenska historien, och det var allt
ganska roligt att nu få visa vad han visste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
