- Project Runeberg -  Önnemofolk. Berättelser och visor /
161

(1917) [MARC] Author: Anna Maria Roos - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vårdagar - 50. För Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Och jag är »Det stora Molnet», ropade lilla Gunnar
och pöste av viktighet.

»Och så får du vara Olitipa», sade Krigsörn till Ingrid.

»Nej», protesterade Ingrid, »jag vill inte vara Olitipa,
hon var bara en flicka, hon var aldrig ute och krigade.
Jag vill vara Vingenund.»

»Men du är ju bara en flicka», genmälde Arvid i
överlägsen ton.

Ingrid svarade inte på den saken. Hon kunde ju inte
förneka den. Men hon upprepade:

»Jag vill vara en krigare. Kan jag inte åtminstone
få vara Reginald?»

Reginald var ett blekansikte, så det var ju inte alls
så roligt att vara Reginald som att vara en ädel indian.
Men i alla fall var det bättre än att vara Olitipa.

Men Krigsörn sade i avgörande ton:

»Du är en flicka, och flickor går aldrig ut i krig. Du
får lov att vara Olitipa.»

Ingrid var van att ge efter för sina bröder, och så
blev hon undergivet Olitipa och lät sig bortrövas av Svarta
Vargen och befrias igen av Krigsörn och tillagade åt dem
båda välsmakande rätter av blåbär och harsyra, serverade
på stora groblad. Men hon tyckte inte, att leken var rolig.
Det var något, som låg och tryckte henne.

Och när gossarna tröttnat på leken och begivit sig
bort till stallgården för att leta efter daggmask, satt Ingrid
ensam på en sten under en stor tall och grubblade.

Hon grubblade över detta, som äldsta bror sagt, att
det var omöjligt för en flicka att komma ut i krig. Hur
skulle det då gå med hennes framtidsplan, hennes käraste
dröm: att få gå ut och strida för Sverige, såsom alla de
hjältar gjort, vilka hon mest beundrade? Att det skulle
vara ett hinder, att hon var flicka, det hade hon just aldrig
tänkt på. Hon var van att leka tillsammans med sina
bröder och vara med om alla deras påhitt och bedrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrofolk/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free