Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Sånger och visor - 66. Lill-Anders - 67. Tre kvarnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66. Lill-Anders.
»Å mor», sa Lill-Anders, »här va’ nyss en fröken,
som stanna’ och titta’ på mej.
Hon kom uppå vägen, och just där ve’ kröken
hon stanna’ och titta’ på mej.
Jag sto’ här i täppa’, och hon sto’ och blicka’
in över vår gärdsgård på mej,
och innan hon gick, så log hon och nicka’,
ja, mor, hon nicka’ åt mej.»
»Ja, vet du, Lill-Anders», sa mor i stuga’,
»jag tror, att hon titta’ för det,
att en sex års pojk sågs på tummen suga,
hon undra’ nog, fröken, på det.»
Där stånda trenne kvarnar
allt utom Visby stad,
ute på gröna heden
de stånda i en rad.
De stå där med kalkade murar
och glimma i solens ljus,
och tunga, gråa vingar
de svänga vid vindars brus.
Bodde jag i den första,
som skimrar vit emot skyn,
då skulle jag mala, mala
bara sockergryn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
