- Project Runeberg -  Önnemofolk. Berättelser och visor /
206

(1917) [MARC] Author: Anna Maria Roos - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I sommardagar - 74. Sagan om Bängt i Balseheda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var så ung och glad och hade så lätt för att skratta, kanske
skulle le åt deras enkla, lantliga vanor.

Men när de kommo fram till grinden vid Balseheda
gård och där fingo se uppställda fader Jonas och mor Maja
och Lars och Per och drängar och pigor och den lilla
linhåriga vallflickan, som med stora, undersamma ögon
tittade fram bakom en buske — då vart det Bängt så
varmt om hjärtat, och han tog dem alla gladeligen i famn.
Och han presenterade för dem sin fästmö, och prinsessan
skakade hand med hela raden — till och med med den
lilla vallpigan.

Nu kunde ju far och mor förstås inte tala det språk,
som talas i Burgund, och prinsessan kunde ju inte det
språk, som talas i Balseheda. Men mor hon neg och
nickade och log, och prinsessan hon log så vänligt igen,
och så var det så bra med den saken.

Så skulle de alla stiga in i stugan och få sig
middagsmat. Mor hade dukat upp allt det bästa hon kunde
åstadkomma. Och det var en syn att se, huru mor skulle
truga hovmarskalken att taga för sig av alla rätterna, och
huru hon neg och bjöd fram faten, och huru hovmarskalken
sirligt bugade och sade: »Oh, madame!» — såsom de säga i
Burgund.

Bängt var nog ännu lite ängslig för, huru prinsessan
skulle taga det alltsammans, men då de efter middagen
gingo ut för att dricka kaffe under den stora linden, tog
prinsessan honom om halsen och viskade: »O, Bängt, jag
håller ännu mycket mera av dig för allt detta!»

Och Bängt vart så glad, så han tyckte han hade aldrig
varit så glad förr. Och han ropade till en av drängarna,
som kunde spela fiol: »Nu, Kalle, ska vi ha oss en polska!»

Så togo de alla i ring och dansade runt omkring
midsommarstången, som ännu stod kvar på gårdsplanen. Allihop
voro de med: far och mor och Bängt och prinsessan och
Lars och Per och drängar och pigor och hovdamer med
släpande sidenkjolar och den fete hovmarskalken, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrofolk/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free