Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I sommardagar - 76. I sommarkvällen - 77. Myran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu, du lille, lille
rare Ville,
nu till dig visst kommen
är Jon Blund.
Slut, du lilla Lisa,
är min visa.
Spring och plocka blomster
nu i lund!
Där larvar å marken en myra,
hon stretar så tappert till vägs.
Hon går ej på alla fyra,
hon går på alla sex.
Hon hittar ett strå i backen,
hon tycker: »Det passar gott.»
Hon slänger det bums på nacken
och får så väldigt brått.
Men nog är det bra besvärligt,
för stickan är så lång.
Hon knogar och pustar förfärligt
och tappar den gång på gång.
Då störtar en fram att hjälpa:
hon drar med iver och flit,
men den, som vill hjälpa, kan stjälpa
så’nt händer vid mycket nit.
Nu streta de två i backen,
de streta åt var sitt håll.
Och kommer det stråt till stacken,
då stannar ock vatten i såll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
