- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
8

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nohl[1] ve’ Lappberge’[2] va’ dä’ en gång e’ kohlerkuĕj i
skogen. Kohlern låg der å’ sof, å’ då kom’ di e’ natt å’
väckte’n. När han nu tok te’ å’ se sej ikring, så va’ der
två frugentimmer, som höll’ på å’ daĕns, å’ di va’ så graĕnn,
så dä’ va’ änna öfvermakta, ja! dä’ va’ så öfvermåtta, så dä’
va’ änna ulikt. Bäst dä’ va’ höll’ di opp mä’ dansen å’ frågte
kohlern, om han inte’ velle vaĕr mä’. Men kohlern han
teg. Då tok’ di än en gång te’ å’ daĕns, å’ så stante di
igen å’ frågte kohlern, om han än velle gå mä’. Men
kohlern försto’ allt att dä’ va’ Råa, han, å’ derför lå’ han stiĕll
å’ teg. Då sa’ Råa te’ kamraten sin: hva’ ska’ vi ta’
bhlogen i? — När kohlern hörde dä’, då bhle’ han rädd å’
kytta’ på dörra å’ utåt skogen. Å’ der geck han vill i tre
dar, inna’ han kom te bys igen”[3]. — Så slutades den
”trovärdiga” sagan; — men snart fick samtalet en ny
riktning. Vi sågo plötsligen å ömse sidor om vägen små
öppna fält med en i denna nejd ovanligt rik vextlighet. Å
den gröna vallen stodo der en mängd små-byggnader af den
enklaste konstruktion, och på tillfrågan, för hvad ändamål
dessa blifvit uppförda, svarades, att här voro så kallade
”qvijor” eller sätervallar, tillhörige bönder i det mer än två
mil aflägsna Ekshärad. Några vallflickor eller så kallade
säterjäntor funnos dock för närvarande ej på platsen: de


[1] Bokstafven h är här och flerstädes tillsatt, för att beteckna
samma l-ljud, som förekommer i Westgötens väl och Östgötens tolf.
[2] Bland namn, som här i orten väcka främlingens uppmärksamhet,
är också Lappberget. Detta har så blifvit kalladt sedan en
lappfamilj för 40 à 50 år tillbaka genom Ren- och Trysild-dalarne i
Norrige anlände dit och äfven någon tid drog omkring med sin
hjord der i trakten.
[3] I nyss återgifne munart framstår en egenhet, som är märkvärdig
nog, nemligen det ĕ, hvilket här och der finnes inskjutet före, i
stället för vissa ords slutkonsonanter. Så ha vi, t. ex., här daĕns
i stället för danse, som det i andra delar af provinsen heter.
Detta ĕ uttalas lika kort som någonsin det hebreiska scheva, och
det fordras ett bra vant öra, att kunna uppfatta det; hvarföre
ofvanstående daĕns för främlingen presenterar sig som ett enkelt dans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwermland/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free