Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörde sig i sängen derinne, begaf han sig genom stugan till
gästrummet. Men Boråsern hade redan länge med ett
tillhugge i handen stått vaktande vid dörren, och i detsamma
Lagg-åsaren der steg in, sträcktes han af ett kraftigt hugg
till marken. En kort stund derefter kom röfvarens hustru
också insmygande i kammaren. ”Träffa’ du honom?” —
frågade hon, sakta hviskande. ”Ja, pina rasa dö’, gjorde
jag så!” — svarade Boråsern och gaf med detsamma
käringen ett slag, att hon också föll afsvimmad bredvid mannen.
Medan detta försiggick, stod pigan med Boråserns häst utom
gården: och på den flydde nu begge undan.
Vid ett annat tillfälle, och detta för ej särdeles många
år tillbaka, säges en af Lagg-åsdrängarne ha gått ett långt
stycke utom gården och laggt sig i bakhåll för en
gårdfarihandlande, som var i antågande. Denne kom också ganska
riktigt vägen framåt, och när han ändtligen befann sig
midtför Lagg-åsarens gömställe, redde sig denne hastigt till
anfall. Men, nyss återvänd från bevärings-exercisen, ansåg sig
den unge röfvaren för hvarje fall nog stark och
oöfvervinnerlig, att kunna kosta på Westgöten några varningsord, innan
plundringen börjades. Derföre ropade han nu högt: ”Ho,
kär! Ingen ursäkt, utan dö på eviga fläck; för här ser du
den, som ä’ excerad kär!” Och rusade så fram med en påk
i högsta hugg. Men Boråsaren, tillräckligt förberedd genom
ett så långt tilltal, parerade lyckligt det tillämnade slaget
och fick till och med påken ur den anfallandes händer.
Denne blef härefter rätt eftertryckligt kringklappad; och
Boråsaren gick sedan i allsköns ro vidare.
Lika lyckligt lärer det ej ha aflupit för alla
Westgötar, som i Lagg-åsen gjort besök. Visst är åtminstone, att
man i en skogskärn, ej långt ifrån gården, funnit
lemningar efter en släde, hvilken tillhört en gårdfarihandlare, som
just här i nejden spårlöst försvunnit.
Om de Lagg-åsboer, som sednast utöfvat röfvareyrket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
