Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättar man, att de både med lock och våld sökt draga
vägfarande i snaran. Hvar och en, som kom den vägen
fram och såg något välbehållen ut, inbjöds på dryckjom,
och gick han då ej godvilligt i stugan, hände det ofta att
han med armstyrka fördes ditin. — Nu fanns det på den
tiden i Wermland en herreman vid namn Kolthoff, allmänt
känd som en af de starkaste karlar i provinsen. Denne
kom också en dag ridande förbi Lagg-åsen. När gamle-far
såg en obekant ryttare på vägen, gick han genast ut och
bad honom stiga in; och då denne vägrade att följa med,
fattade han honom häftigt i rocken. Men ryttaren satt
orubblig i sadeln och frågade nu Lagg-åsaren, om han icke vore
hågad att dra fingerkrok med honom. Utmaningen antogs,
och snart kände bonden sitt finger så hårdt omslutas af den
andres, att det var som om han råkat ut för ett skrufstäd.
I samma ögonblick gaf ryttaren sin häst sporrarne — och
nu måste gubben öfver stock och sten följa med. Det gick
hurtigt framåt ett godt stycke utom gården, och först när
Lagg-åsaren höll på att digna af mattighet, blef han
ändtligen lössläppt. ”Adjö med dej” — ropade ryttaren då —
”helsa nu de andre bofvarne derhemma i Lagg-åsen och säg
dem, att du har dragit fingerkrok med Kolthoff i dag!” —
Och härmed red han vidare.
Det var icke blott i Lagg-åsen man fordom lefde så
barbariskt; hela socknen har haft samma rykte om sig, och
det ända till för 20 à 30 år tillbaka. Nu, sedan denna
församling helt och hållet lyder under Uddeholms bolag, och
bättre ordning der blifvit införd, afhöras sällan eller aldrig
några excesser af svårare art; man förer der ett lif i
gudsfruktan och arbetsamhet.
Några sägner om Gustaf Adolfs Forntid ha nyss blifvit
meddelade, men en annan qvarlefva från förgångna dagar
må ej heller förbigås — jag menar Folkvisan. Denna
fortlefver ännu, ehuru mest hos de ålderstignare, och det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
