Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ett besök i Sunne. Vandring i Gräsmarks socken. Inträde i Bogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för mina fötter. Vid Fryken stod det gröna Byberget, gladt
öfver sin yppiga flora, och norr om detta den af så många
vettgiriga trampade Tossebergsklätten, en af Wermlands
ansenligaste höjder.
Åtföljd af en i nejden hemmastadd ung man gick jag
från Jättekärnsklätten vidare mot norr, i en vacker natur,
och kom så in i en hög och tyst barrskog. Der öppnade
sig snart ett litet fält till venster om vägen och dit gingo
vi upp på den gröna, fasta vallen.
Bakom trädens yfviga grenar upptäcktes inom kort en
säterbod, men denna för tillfället stängd. Några rop inåt
skogen framkallade dock snart en ung jänta, lång i
åminnelse och af ett ej obehagligt yttre. Denna tillfrågades om
några förfriskningar på stället vore att tillgå, hvarpå en
vänlig inbjudning straxt följde. Och vill ni hu veta hvad
säterjäntan hade att bjuda på, så var det först och främst
ett godt smörgåsbord, derefter mjölk ocb bär och slutligen
det delikataste krusbärssylt. Vi läto oss också väl smaka,
härtill animerade ej mindre af den vänliga värdinnan än af
vår egen rätt pikanta aptit.
Från säterboden närmade vi oss åter stora landsvägen,
der min följeslagare tog farväl och gick söderut, medan
jag i rakt motsatt riktning fortsatte vandringen. Få
minuter derefter delade sig plötsligen skogen, för att nu blott
utgöra ramen till en ny landskapstafla — en riktigt täck
och frisk vy. Från höjdsluttningen mot norr sågs nedom
mig en öppen nejd, der en kyrka speglade sin hvita bild
i en nätt insjö. Det lilla vattnet hette Udden, och
kyrkan Gräsmark. Derikring lågo Uddehedens många bostäder
med rätt hyggliga och småtrefliga fysionomier. Men i
vester höjde sig Finnskogens bergland.
I Uddeheden kom jag in till en hvimmelkantig
kyrkvärd, hvilken emedlertid beskedligt gick att visa mig
kyrkans märkvärdigheter. Gräsmarks kyrka är ett af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
