- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
14

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Medan barnen här leka, lemnas de dock sällan
allena; ty kring dem syssla qvinnorna, än med kreaturens
utfodring, än med något handarbete eller annat ingöromål.

Men det lider mot våren och Valborgmessan
inträffar. Denna är för ungdomen i Floda en synnerlig
förlustelse. Ej nog med att man här på Valborgme$so~
aftonen upptänder de vanliga eldarne; man har
dessutom ock en mängd upptåg, hvilka troligen sällan, om
någonsin, förekomma på andra orter. Så kallade
»Val-Idrar» — stora och små om hvarandra — äro då
utklädda i hvarjehanda brokiga trasor, ju sämre desto
bättre, emedan det hör till dessa personers roll alt
emellanåt göra djerfva språng midt öfver de flammande
eldarne. De springa eljest under större delen af
qväl-len omkring under vildt skrän och blåsa dervid
emellanåt i oxhorn. Allt detta har af ålder varit brukligt,
för att skrämma rofdjuren ur skogarne, då bygdens
hjordar släppas i betesmarken.

Sjelfva Valborgmessodagen Företer ock en
egendomlig sed, hvarvid det endast är barnen, som uppträda
såsom verkställande personer. De små springa då ti-*
digt på morgonen fram och åter mellan gårdarne och
bära dervid’ emellan sig en lång vidjelänk, vid hvilken
en mängd bjellror äro Fastade. Det är då ett ping*
lande utan aU ända.

Maj månad är nu inne och med den förestår
fä-bodlifvet.

Hvilken uppståndelse, hvilken fröjd För gamla ocb
unga! — Så lifligt som dessa gläder sig ej stadsboen,
när han från stora verldens lif öfver sommaren drar
sig undan till sitt prydliga sommarnöje.

Byarne få i hast en betydlig folkminskning; en
mängd gårdar stå alldeles öde, och det är som om
krig eller pest der nyss hade härjat.

Men långt ifrån bygden, uppe i den friska,
doftande skogen, är det nu så mycket lifligare. Å de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free