Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W
Äfven vid fäbodarne (är ungdomen sig ibland en
sväng, när det någon lördagsqväll inträffar, att en fiol
kommit dit upp från bygden. ’
Det må här nämnas, att Floda har en egen dans,
den s. k. »Buppleken», hvilken dansas i mycket
långsam tøkt. Flera par hålla dervid händerna korsvis
tillsamman och hoppa sakta ikring, hvarefter hvarje par
för sig svänger om. Vid dansens slut räcker
fruntimret sin högra hand åt kavaljeren, hvilken då
omfattar denna med båda sina, hvarefter han, i sin ordning,
framräcker högra handen och fruntimret på samma sätt
omfattar den.
Bland förströelser, som eljest roa de unga, är,
som man redan af det föregående kunnat ana,
blommornas vård, och man ser sålunda kring de flesta
fäbodstugor en hel lifvakt af Floras döttrar. De
brandgula liljorna intaga bland dem ett förnämligt rum.
Äfven för denna ort sällsyntare trädsorter —
isynnerhet lönnar — blifva här emellanåt planterade, — ett
bruk, hvilket dock ej är af i dag eller i går; ty då
man nu ser de små ansa sina späda telningar, sitta i
närheten de gamla i skuggan af redan åldriga kronor.
Men skönhetssinnet vänder ej sin uppmärksamhet
endast åt ett håll; det älskar icke allenast blomstrens
färg och doft — äfven sången är ett af dess kärare
föremål. Flodas ungdom öfvar den också ofta, och den
gamla folkvisan blir dervid ingalunda förgäten.
Men äfven vår tids allmoge har sina diktare —
äfven nittonde seklet en folkvisa, huru olik denna än
må vara de äldre generationernas. Det är
företrädesvis kärleksvisan, som här odlas, och som ett prof på,
huru man lyckas i denna diktart, må här meddelas en
sådan, hvilken är sammanskrifven i Björbo, "omkring
1847, samt allmänt känd och sjungen inom hela
socknen. Den kallas efter Författarinnan (Fyr-Kerstin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
