Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån Malung, är den vanliga betesplatsen för dem, som
färdas detta 3 mil länga skjutshåll. Granån var för
tillfället en ä utan vatten, men hade i stället blifvit
alldeles igenvuxen af säf.
Några muntert sorlande böljor,, som kunde ge~ lif
åt denna tysta natur, bade man således här ej att
fröjda sig åt; — och mellan den glesa tallskogen föllo
solens strålar brännheta ned på de stackars vägfarande.
Men när vi åter foro vidare, funno vi snart
något större vexling i våra omgifningar, och började
vägen nu till och med föra oss uppåt mer högländta
trakter, der naturen var af en långt vildare karakter
äu förut, men derför ej mindre behaglig. Det var, då
vi skulle passera det s. k. Vi sågo
här A ömse sidor om vägen ung löfskog och småväxta
granar, mellan hvilka stora klippblock i en förfärlig oreda
lägo kringkastade, samt ofvanom allt detta en mängd
alldeles nakna tallar, hvilka vid första påseende voro
snarlika afklädda majstänger. Dessa åldriga träd,
synliga ända högst uppe på fisarne, föreföllo mig i denna
naturens villervalla, alldeles som gamla förtorkade
skolmästare bland en ostyrig ungdom.
Efter nära två mils färd genom ödemarken,
uppnådde vi ändtligen åter en menniskoboning, och denna
var den första inom Tyngsjö kapellag. Den låg der
som ett röfvarenäste i skogsbrynet och bar det i denna
trakt ej opassande namnet Uggelbo.
Vid pass en balf mil derbortom låg Tyngsjö
gäst-gifvaregård — målet för dagens resa, dit det arma
hästkrealuret från Ytter-Malung efter svåra
ansträngningar omsider lyckades draga oss upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
