Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
individerna. Man kämpade och stred på det
religiösa området nu som alltid, men kampen gällde
icke religionens vara eller icke-vara — den var höjd
över allt tvivel — utan endast om olika
religionsformer. Att någon människa kunde leva utan
någon som helst religion var på den tiden något nästan
otänkbart. Det starka antireligiösa bakslaget kom
först med den franska upplysningstiden under
1700-talet, vars filosofiska utformning blev mest
pregnant hos de franska encyklopedisterna, vilka drevo
materialismen till dess spets: allt översinnligt
förnekades resolut, den enda drivfjädern för
människans handlingar var den renodlade egennyttan, och
det hägrande målet var jordisk lycka.
Såsom en reaktion mot denna franska
upplysningsfilosofi med dess materialistiska och
rationalistiska betoning kom dels den tyska
upplysningsfilosofien, som hade ett utpräglat idealistiskt kynne, dels
och framför allt den rörelse, som går under
namnet romantiken. Romantiken ställde upp
gentemot förnuftets kalla förståndsmässighet
innerlighetens, känslans och fantasiens rätt; allt, som hade
något av mystik och hemlighetsfullhet över sig
omhuldades med kärlekens sympati. Ehuru den
romantiska skolan egentligen var en estetisk-litterär
riktning sträckte den dock sina verkningar vida och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
