Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen, som är dogmatisk - Första huvudstycket. En invecklad metafysisk knut, som man efter behag kan lösa upp eller hugga av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
»världsvisa», såsom de gärna låta kalla sig, glida
mycket lätt hän över denna fråga. En ande, säger
man, är ett väsen, som har förnuft. Då är det
alltså icke någon undrets gåva att se andar, ty den
som ser människor, han ser väsen, som hava förnuft.
Men, fortsätter man, detta väsen, som har förnuft
i människan, är blott en del av människan, och
denna del, som giver henne liv, är en ande. Välan
då: innan I alltså bevisen, att blott ett andligt
väsen kan hava förnuft, så sörjen då för, att jag
först förstår, vilket begrepp jag skall göra mig om
ett andligt väsen. Detta självbedrägeri, om det än
är tillräckligt grovt för att märkas med halvöppna
ögon, är dock av mycket lättförklarligt ursprung.
Ty man kan vara viss på, att vad man redan tidigt
som barn vet synnerligen mycket om, därom vet man
senare och i synnerhet på ålderdomen alls
ingenting, och grundlighetens man blir till sist på
sin höjd en sofist, när det gäller hans ungdoms
illusioner.
.
Jag vet alltså icke, om det finnes andar, ja,
än mer, jag vet icke en gång, vad ordet ande
betyder. Då jag emellertid ofta själv har brukat det
eller har hört andra bruka det, så måste där dock
menas något med det, oavsett om detta något är
ett hjärnspöke eller en verklighet. För att kunna
reda ut denna dolda betydelse, så prövar jag mitt
dåligt förstådda begrepp i alla de fall, där det
användes, och därigenom att jag giver akt på, i vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
