Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen, som är dogmatisk - Första huvudstycket. En invecklad metafysisk knut, som man efter behag kan lösa upp eller hugga av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
-
som våra begrepp om yttre handlingar härledas ur
våra begrepp om materien och alltid äro förbundna
med betingelserna för trycket och stöten (de
mekaniska rörelseprinciperna), som här icke gälla? Ty
hur skulle väl en immateriell substans kunna stå i
vägen för materien, så att denna under sin rörelse.
skulle kunna inverka på en ande, och huru skulle
kroppsliga ting kunna utöva verkningar på ett
främmande väsen, som icke ställer upp emot dem någon
ogenomtränglighet, eller icke på något vis hindrar
dem att samtidigt befinna sig i samma rum, där
det själv är tillstädes? Det ser ut som om ett
andligt väsen vore på det mest innerliga sätt
förbundet med materien och närvarande däri, och som
om detta väsen verkade, icke på de krafter hos
elementen, genom vilka dessa stå i förhållande till
varandra, utan på den inre principen för deras
tillstånd. Ty envar substans, t. o. m. varje enkelt
element i materien, måste dock äga någon inre
aktivitet såsom grund för den yttre verksamheten, även
om jag icke för tillfället kan angiva, vari en sådan
aktivitet består ¹. Men enligt sådana grundsatser
1 Leibnitz förklarade, att denna inre grund till alla dess yttre
förhållanden och deras förändringar vore en föreställningskraft,
och senare filosofer mottogo dessa icke utformade tankar med
hånskratt. De hade emellertid icke burit sig dumt åt, om de förut för
sig själva överlagt, huruvida då en substans, såsom varje enkel del
av materien är, vore möjlig utan varje inre tillstånd, och om de så
icke ville utesluta ett sådant, så skulle det åligga dem att uttänka
ett annat möjligt inre tillstånd än föreställningsförmågan och de
aktiviteter, som äro beroende av den. Var och en inser själv, att även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
