Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen, som är dogmatisk - Andra huvudstycket. Huru man öppnar förbindelsen med den andliga världen -- ett fragment ur den hemliga filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 85
-
den vara hur klara och åskådliga som helst ¹, så är
detta dock icke tillräckligt, för att jag skall bliva
medveten om dem såsom människa; sålunda kan väl
föreställningen om sig själv (d. v. s. själen) såsom en ande
förvärvas genom slutsatser, men den är icke hos
någon människa ett åskådnings- och erfarenhetsbegrepp.
Denna olikhet mellan de andliga
föreställningarna och de som höra till människans kroppsliga liv,
1 Man kan förtydliga detta genom det slag av
dubbelpersonlighet, som man kan påvisa i det mänskliga själslivet redan i detta livet.
Vissa filosofer tro sig kunna, utan att det minsta bliva motsagda,
åberopa sig på den djupa sömnen, när de vilja bevisa förekomsten av
dunkla föreställningar, då man dock icke med säkerhet kan utsäga
något annat härom än att vi icke under det vakna tillståndet kunna
erinra oss någon av de föreställningar, som vi måhända haft under
den djupa sömnen. Därav kan man emellertid endast draga den
slutsatsen, att dessa föreställningar vid uppvaknandet icke kunna klart
föreställas, men icke att de även då, när vi sovo, voro dunkla. Jag
tror tvärtom, att dessa måste vara mycket mera klara och pregnanta
än t. o. m. de mest klara föreställningar under det vakna tillståndet,
emedan man skulle kunna vänta sig detta av ett så aktivt väsen som
själen är, när de yttre sinnena fullkomligt vila. Då människans kropp
samtidigt icke har någon förnimmelse, så saknas vid uppvaknandet
varje föreställning om kroppens befinnande under denna tid, vilket
skulle vara en hjälp för ifrågavarande person att identifiera tankarna
under sömntillståndet såsom hörande till hans eget medvetande.
Handlingar, som sömngångare göra, vilka emellanåt i sådant tillstånd visa
mera förstånd än annars, även om de icke kunna erinra sig något
därav, sedan de vaknat, bekräfta möjligheten av det som jag här
förmodar. Drömmarna däremot, d. v. s. de föreställningar hos den
sovande, som han erinrar sig, då han vaknar, höra icke hit. Ty under
drömmar sover människan icke helt. Hon har i viss grad en klar
förnimmelse och väver sina drömfantasier in i intrycken från hennes
yttre sinnen. Därför kommer hon också till en del ihåg dem efteråt
men finner bland dem också en mängd vilda och osmakliga chimärer,
vilket ju också är helt naturligt, då i dem förekomma fantasier och
yttre sinnesintryck huller om buller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
