Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen, som är dogmatisk - Tredje huvudstycket. Antikabbala. Huru man upphäver förbindelsen med den andliga världen -- ett fragment ur den allmänna filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 -
att enligt den vanliga ordningen direktionslinjerna
för de rörelser, som i hjärnan ledsaga fantasien
såsom dess materiella hjälpmedel, måste skära varandra
inne i hjärnan och följaktligen den plats, där
människan vet, att hon har sin bild, under hennes vakna
tillstånd måste tänkas vara i henne själv. Om jag
sålunda antager, att genom någon tillfällighet eller
sjukdom vissa organ i hjärnan blivit så fördärvade
och bragta ur sin vanliga jämnvikt, att rörelsen i
nerverna, då dessa harmoniskt vibrera med några
fantasier, sker efter sådana riktningslinjer, som
utdragna skulle korsa varandra utanför hjärnan, så
kommer focus imaginarius att placeras utanför det
tänkande subjektet ¹, och bilden, som är ett verk av
den rena inbillningen, föreställes då såsom ett
föremål, som är närvarande för de yttre sinnena. Be-
1 Man skulle kunna anföra såsom en avlägsen likhet till
föreliggande fall tillståndet hos druckna personer, som under sitt rus se
dubbelt med båda ögonen, på grund av att det genom blodkärlens
uppsvällning uppstår ett hinder att rikta ögonens axlar så, att deras
utdragna linjer skära sig i den punkt, där objektet befinner sig. Likaså
torde en skada i hjärncellerna, som måhända endast är tillfällig och,
så länge den varar, endast träffar några nerver, tjäna till att låta
vissa fantasibilder även i vaket tillstånd synas vara utanför oss. En
mycket vanlig erfarenhet kan man anföra såsom jämförelse till denna
illusion. När man efter fullbordad sömn med den dåsighet, som
kommer sömnen mycket nära, och liksom med halvslutna ögon ligger och
betraktar mönstret i sängförhänget eller i överdraget eller de små
fläckarna på en närbelägen vägg, så gör man sig därav lätt figurer
av människoansikten eller dylikt. Bländverket upphör, så snart man
vill anstränga sin uppmärksamhet. Här är placeringen av focus
imaginarius i viss mån underkastad ens egen viljas fantasier, under det
att den vid galenskap icke kan hindras genom ens egen vilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
