Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderssonskans Kalle presenteras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bara be att få den ettöring, som högädla frun
lofvade att ge till för hyrandet af tidningen här,
för jag ämnar visst inte lägga någon grund
till fruns förmögenhet eller låta bedra mig. Det
finns »visst» folk, som inte gör sej samvete öfver
någenting.
— Usch, vore jag mor till den där skrikiga
ungen där, så skulle jag stoppa ett
dammborstskaft i ansiktet på’n, så att han inte skulle kunna
skrika mer i hela sitt lif.
— Hör du Kalle lilla, sa fru Andersson
och ställde sockerskåln alldeles bredvid
huggkubben. Hör du såna obarmhärtiga människor
den gode guden har skapat, men bry dej inte
om henne du... Du ä i alla fall sju millioner
gånger bättre än hennes orappade drulle till son,
den där som står i kryddbo och alltid har kaffe
å socker me sig hem i byxfickorna om
kvällarne. Siru tocke hittar man i lådorna när
principaln ä borta... Ät du socker, du, Kalle lilla.
Den som köpt de har inte haft syndetikon på
fingrarna.
— Koss i je! vrålade Petterssonskan och
slog handen i köksbordet så två kaffekoppar
tappa öronen och lilla Kalle af pur förskräckelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
