Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderssonskans Kalle presenteras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ramla af huggkubben och rände näfven in bland
veden under spiseln och fick en lång sticka
under nageln. — Mycke har jag hört i min dar,
men si kommer dom å säjer någet om min Janne,
då ska jag ta bladet från munnen å fråga, hvar
Janssonskans förklä tog vägen, när somligt höll
på i tvättstugan, å hvarför somligt alltid
förväxlar såpburk å snyter ur andras, eller t. ex. hvem
de va som stoppa fingrarna i mitt saftfat, som
stog i trappfönstret härom middan.
— Du lilla milda himmel! skrek
Anderssonskan, som hållit på att med köksknifven pillra
stickan ur tummen på lilla Kalle. — Har man
hört värre!? Den gemena människan understår
sej att genera en hederlig hustru. Hörde du,
Kalle!? Vi ska stämma henne, å du ska vittna,
att din mor aldrig stuckit fingrarna i den där
människans sliskiga blåbärssaft eller ens sett
Janssonskans skurtrasa till förklä eller hennes
såpburk med den där sura såpan i...
— Ja, stormskrek Petterssonskan tillbaka, å
ni ska stå till svars för att ni sagt, att min Janne
har syndetikon på fingrarne å att han inte hade
fått byxfickorna fulla med kaffe åf principalen...
Jag kom hit opp för att vi skulle läsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
