Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 2. Kyrkan - I. Det katolska begreppet om kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 7
hennes födelse, utveckling, segrar och motgångar lika fullt
en rad företeelser, som sins emellan äro förbundna med
hvarandra och beroende af tidens och rummets
omständigheter, liksom alla andra historiska företeelser. Om
underverket hvarken finnes i denna historias omgifning eller
i dess följd, där sedan mer än två tusen år tillbaka alla
samhällskrafter mötas och blandas, hvarför skulle det väl
finnas i början ? Hvarför skulle icke det påfliga Roms
framgång förklaras lika naturligt genom ett samverkande
af ändå mångfaldigare, men icke mindre påtagliga
orsaker än det konsulariska och cæsariska Roms storhet?
Alla stora välden, alla stora samhällen i forntiden ha
likaledes tilldelat sig gudomligt ursprung. Den historiska
kritiken har alltid förmått att genom legendens gyllene
töcken återfinna de mänskliga samhällenas vanliga gång,
som allestädes utmärkes af oundvikliga strider och
lidanden. Fastän af annat slag ha de taflor, som väfts kring
påfvedömets vagga icke större historiskt värde än de, som
med en gudomlig gloria omgåfvo Romulus’ vagga. Man
kan utmärka tiden för deras framträdande i historien. De
gå icke längre tillbaka än till tredje århundradet.
Först sedan kyrkan konstituerat sig till ofelbart orakel
och organiserad politisk makt, tänkte man på att i teorin
också rättfärdiga hvad som faktiskt triumferat. Genom
hela den katolska kyrkans historia, från dess ena till dess
andra ände, kan man göra den iakttagelsen: dogmen
helgar och stadfäster aldrig annat än hvad som redan för
ett eller ett par århundraden sedan öfvergått i praktiken.
Den biskopliga myndigheten hade länge gjort sig
öfvervägande gällande i kyrkan, innan Cyprianus af densamma
gjorde en dogmatisk teori. Marias obefläckade aflelse,
påfvens personliga ofelbarhet hade för längesedan
triumferat i kyrkan, då Pius IX upphöjde dessa trossatser till
dogmer. Må vi för den skull återställa det verkliga
förhållandet: det är icke kyrkans dogmatiska och
öfvernatur-liga teori, som utgör hennes styrka, utan kyrkans egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
