Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 3. Tradition - V. Uppkomsten af den katolska läran och traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ίο 6
har bättre tjänat den romerska kurians förhoppningar och
dess numer förverkligade planer.56
Det filosofiska medgifvandet är synbart; det ligger i
denna sammansmältning af kyrkans lif och genius med
ett vanligt folks lif och genius. Traditionens dogm är
helt och hållet ombildad. Det är icke mera en bestämd
och fast grupp af öfvernaturliga sanningar, som en gång
uppenbarats. Kyrkan bevarar icke allenast läran, hon
frambringar henne. Dogmen födes och utvecklas i historien,
och därpå kan den berättas och förklaras såsom all annan
filosofisk, litterär eller moralisk alstring. Hvad som syntes
fast och säkert blir rörligt, isflaken smälta och floden
börjar åter strömma. Men man ser faran.
Från att vara absolut blir dogmen nämligen relativ.
Det finnes också endast ett sätt att rädda dess karaktär
af ofelbarhet: man måste gudomliggöra själfva kyrkan på
det att alla hennes verk och allt hvad hon alstrar skola
vara gudomliga. Man kanoniserar för den skull hela
hennes historia; man gör henne öfvernaturlig i hela hennes
verksamhet. Men här frambryter också den radikala
motsägelsen i systemet. Att gudomliggöra historien är att
förneka densamma i hennes väsen och realitet. Att säga,
att människorna följa på hvarandra och arbeta på att
söka sanningen och upptäcka henne hvart enda ögonblick
utan att någonsin kunna misstaga sig, är detsamma som
att säga, att människorna bemöda sig att göra det goda
och ernå dygden utan att någonsin kunna synda.
Ofelbarheten, liksom den fullkomliga heligheten, gör historien
onödig. Och eftersom de katolska teologerna jämföra
kyrkan med Kristi gudomligt-mänskliga person, skola vi
säga, att de göra sig skyldiga till samma villfarelse som
de, hvilka man kallat monofysiter och som, i det att de
läto den mänskliga naturen försvinna i frälsarens
gudomliga natur, åt honom lämnade endast ett tomt sken af
mänsklighet. På samma sätt bevara de katolska evolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
