Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - III. Episkopatets progressiva tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127
auktoriteten lade handen på undervisningens tjänst och
företrädesrätt. Ett ställe i Pastoralbrefven utmärker detta
öfvergångsmoment: »presbytern eller episcopns, som kan
förena undervisningens gåfva med församlingens uppdrag
och ledning, har en dubbel förtjänst och är värd dubbel
heder».18 Ingenting har i praktiken mera bidragit till
episkopatets upprättande. Tjänstens rättigheter växa med
deras anseende, som utöfva densamma. Församlingens
hela verksamhet slutade med att koncentrera sig hos
honom.
Öfverlämnad åt en enda officiell persons vård och
skydd, hade läran lättare att skydda sig mot nyheterna,
och undervisningens enhet upprätthölls med större
säkerhet. Apostlarnes lära har åt oss bevarat ett egendomligt
vittnesbörd på den reaktion, som allt ifrån första seklet
aftecknade sig litet hvarstädes mot de kringvandrande
predikanterna och profeterna och de individuella ingifvel-
1 9
serna.
Vi måste emellertid gå tillbaka ett ögonblick och
anmärka följande viktiga förhållande: man finner i början
icke allenast icke någon formlig institution af episkopatet
eller någon hierarki, utan namnen episcopi och presbyteri
äro liktydiga och beteckna samma personer; det ena
bestämmes af det grekiska bruket i analogi med de hedniska
brödraskapen, det andra af det hebreiska bruket i analogi
med synagogorna. Häraf kommer det sig ock, att det
utan åtskillnad är fråga om flera biskopar eller
uppsynings-män eller om flera äldste eller ledare i samma församling.
Båda äro »herdar», de,-som leda Kristi hjord, medan han
själf är »själarnas suveräne herde». Denna tjänstens
identitet framträder icke allenast i Pauli bref, utan äfven i
Apostlagärningarna, i Hebreerbrefvet, i Petri första bref,
i brefvet från Clemens, i Hermas’ Herden, i Apostlarnes
lära och äfven annanstädes.
Den första kyrkans vittnesbörd är universellt och tål
intet undantag,20 Ännu långt efteråt, på en tid, då alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
