Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - IV. Prästämbetet - V. Den apostoliska successionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3i
som hvarje kristen har rätt att erbjuda Gud genom Jesus
Kristus. Om så är förhållandet, inser man, att alla skäl
genast försvinna, som prästen skulle kunna anföra för
att höja sig öfver församlingen, hvars tjänare han
allenast är.
V.
Den apostoliska successionen.
Framkalladt af omsorgen om enheten och
auktoriteten i kyrkan, upprättadt på grund af föreställningen om
prästadömet, ernår episkopatet sin fulländning genom
teorin om den apostoliska successionen. På detta sätt
förhåller det sig alltid med politiska institutioner. De måste
faktiskt finnas till, innan man tänker på att rättsligen befästa
dem. Capetingerna innehade Frankrikes krona, då deras
jurister och teologer uppfunno läran om den gudomliga rätten
för att befästa den på deras och deras efterträdares panna.
Den apostoliska successionen är läran om den öfvernaturliga
och gudomliga legitimiteten af biskoparnes makt.
Denna teori, som framträder i slutet af andra
århundradet, var ett verk af Roms juridiska snille. Huru höja
den redan öfverallt upprättade biskopliga auktoriteten öfver
anfallen utifrån och de inre tvisterna? Hvarken
föreställningen om en enkel historisk tradition, som kunde
utsättas för kritik och revision, eller om en styrelseauktoritet,
som utgick från själfva församlingen och hämtade alla sina
rättigheter från den kristna menighetens medgifvande kunde
förslå till att upprätthålla ordningen, förekomma schismer
och besegra kätteriet. Man måste ställa styrelsens makt
och dem, som utöfvade densamma, utanför och öfver själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
