Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
154
fattande än higoumenoi, i den mening att de förres kår omfattar
icke alla de hegoumenoi, som äro presidenter i församlingarna, utan
alla dem, som på ett eller annat sätt vaka öfver och deltaga i kyrkans
styrelse.
21. Sid. 128. Den hel. Hieronymus, ad Titum I, 7, och Gratianus,
Decretum. P. I, D. XCV, 5: Olim idetn erat presbyter qui et episcopus.
Numer äger ingen tvist rum om denna punkt. Då pater Pétau och
jesuiterna numer säga, att detta kommer sig däraf att ursprungligen alla
presbyterna af försiktighet samtidigt invigdes till biskopar, är detta ett
roligt sätt, men också endast ett sätt, att konstatera identitetens
oblidke-liga faktum. Pater Perrone söker också göra historien rätt, i det han
säger, att propositionen: episcopi sunt presbyteris superiores jure divino,
icke är trosartikel. Det tridentinska konciliet, sess. XXIII, can. 6, säger
emellertid: Si quis dicerit in ecclesia catholica non esse hierarchiam divina
ordinatione institutam quce constat ex episcopis, presbyteris et minis/ris,
anethema sit! — Hvem skall man tro?
22. Sid. 129. Rom. XVI, 5 och följ. Kyrkorna i Korint, som i
hela detta kapitel hälsa kyrkorna i Efesus, äro, liksom dessa senare,
familjekyrkor, hvilket förhållande mycket bra betecknas af det tyska
ordet Hauskirchen. Jämf. 1 Kor. I, 11; XVI, 15 och 19; Apostlag.
XVIII, 7; XVII, 5; XVI, 15; Kol. IV, 15 o. s. v.
23. Sid. 129. Abbé Duchesne, I-es origines du culte
chré-tien, d. 12.
24. Sid. 130. Hermas, Past., Vis. II, 4, 3: »Och du, läs denna
bok till presbyteri, hvilka äro προϊστάμενοι τής εκκλησίας.» Presbyteri
och episcopi äro ännu synonyma eller liktydiga. Jämf. Vis. II, 2, 6; III,
5, t; Simil IX, 27 etc. Se Harnack, Past. Apost. Op. Hermæ Pastor,
s. 25, not 2: »Hermæ tempore, Romæ, presbyteri, non episcopus,
ecclesiam regnabant.»
25. Sid. 130. Man läser i det ryktbara brottstycke, som kallas
Muratoris Canon med anledning af Hermas’ bok: Pastorem vero nuperrimc
temporibus nostris H. conscripsit, sedente cathedra urbis Romæ ecclesia·
Pio episcopo fratre ejus. Då Irenæus icke framlägger en officiell lista,
tillverkad för sakens behof, utan talar fritt och oförbehållsamt, visar han
tydligt vid hvilken punkt denna listas historiska värde upphör, d. v. s.
utöfver hvilka namn man icke längre finner någon biskop, utan endast
presbyteri i Rom: Apud, Euseb., Η. Ε. V, 24, 14, ot πρό Χωτήρος
πρεσβύτεροι, ol προστάντες τής εκκλησίας, och längre fram, V. 24, 16: οί
προ Άνικήτοο πρεσβύτεροι.
26. Sid. 131· Att här är fråga om biskopliga anspråk, därom
tilllåta verserna 9 och 10 intet tvifvel: ό φιλοπρωτεύων αυτών . . . ούτε
αύτός επιίΗ/εται τους αδελφούς (enl. 6:te versen är här fråga om
främmande bröder, kringresande predikanter, som Diotrefes icke kunde lida)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
