Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 5. Påfvedömet - I. Lagen för den katolska hierarkins bildande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTE KAPITLET.
Påfvedömet.
I.
Lagen för den katolska hierarkins bildande.
Den katolska hierarkins inre byggnad har
regelbundenheten och symetrin hos naturens verk. Man skulle
kunna kalla den en storartad kristallisationsföreteelse, i
hvilken samma former reproduceras på alla grader, från
den första molekylen ända till hela massan. Ett slags
rytm regerar i hela systemet och samma lag förklarar
dess bildning.
Tag begynnelsecellen, jag menar den oberoende
församlingen, lokalkyrkan från Ignatius’ tid; man finner där
planritningen till en rudimentär hierarki med de tre
konstitutiva beståndsdelarne: nederst det kristna samfundet,
där-uppöfver presbyteratet och utgående ur detta presbyterat,
liksom en knopp i spetsen af dess kvist, »biskopen, som
skall bli samfundets hufvud». I andra afdelningen på
Cypriani tid, upprepas i den organiserade katolicitetens
stora lekamen samma företeelse och samma hierarki söker
upprätta sig. Hvad är väl i sin ordning denna stora
ekumeniska kyrka i själfva verket annat än en enda
vidsträckt församling, liknande det primitiva samfundet? Hvad
presbyteratet eller senioratet var för detta senare, är
biskoparnes kropp för det förra. Det är en stor kristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
