- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
204

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 5. Påfvedömet - VI. Påfvedömets framtid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

då kriget räcka för alltid? Kyrkan betraktar visserligen
icke såsom en religiös dogm samvetsfriheten, alla
medborgares jämlikhet och alla meningars lika berättigande
inför lagen, men hon antager dem såsom principer, hvilka
tillhöra den borgerliga och naturliga ordningen. Själf gör
hon endast anspråk på den allmänna rätten och vill endast
triumfera genom öfvertygelsen. Man behöfver icke antaga
den sanning hon lär; hon begär endast friheten att
förkunna densamma.

Gifve Gud, att denna skola hade rätt! Se här
emellertid konsekvensen af dess lära och dess frihetsmetod.
Den katolska kyrkan afsäger sig hädanefter sitt sekelgamla
anspråk på att behärska den borgerliga makten och
före-skrifva densamma sina lagar. Liksom hvarje annat
religiöst eller filosofiskt samfund, ställer hon sig på den
allmänna rättens, det fria meningsutbytets och täflans grund.
Hon nöjer sig med att vara den äldsta, liksom den
ansenligaste af alla kyrkor; hon tål utan att sucka tillvaron af
från henne afvikande kulter vid sin sida. Hon vill icke
besegra dem annorlunda än genom rätt och skäl. Men
hvad vill väl detta säga annat än att hon bifaller till att
göra förnuft och samvete till högsta domare öfver religiösa
meningar och därigenom afstår från en öfvernaturlig
auktoritets och en öfvernaturlig rätts yttre princip? Hvad
skall det vidare betyda annat än att hennes dogm icke
längre är mer än en af de olika meningar, hvilka likaledes
bero på kritikens kontroll, och att hon själf till slut endast
är en sekt eller, om detta ord är motbjudande, en af den
historiska kristendomens tusen former, bland hvilka vi
kunna välja?

Påfvedömet är emellertid långt ifrån att hysa dylika
känslor. Det skulle icke heller kunna förmå sig att hysa
dem utan att abdikera. Instinkten förslår till att
underrätta det, att tendensen hos hvarje frisinnad katolicism i
grunden är förnekelsen af den princip, på hvilken hela
det påfliga systemet hvilar. Det släpper icke heller fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free