Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 5. Påfvedömet - VI. Påfvedömets framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
den inre ångan, som förlänar rörelsen, eller misstagas för
denna. Ännu några hvarf af hjulet mot den okända
framtiden, och världens anlete skall förnyas. Kyrkans katolska
form har haft sin historia, sin storhet, sin verksamhet i
det förflutna. Andra former förberedas i tysthet och skola
i sin ordning utspricka för att motsvara nya behof och
göra kommande tider icke mindre nödvändiga tjänster.
Det finnes i katolicismen två saker: en djup och
vacker religion, en safve af kristligt lif, en källa till
mystiska och hjältemodiga uppsving af hängifvenhet, hvilken
de själar aldrig kunna glömma, som en gång vederkvickts
och förnyats af henne. Ha de icke genom denna
gudsfruktan blifvit pånyttfödda till pliktens och kärlekens högre
och ideella lif? Men det finnes också i katolicismen en
absolut regering, en hierarki, som förtrycker samvetena,
är fiende till hvarje spontan och fri ingifvelse genom att
fjättra tanken i föråldrade dogmer och det moraliska lifvet
i en barnslig andakts bruk. Man tror med orätt, att
styrkan hos det första af dessa element beror på det andras
varaktighet. Detta är en illusion. Analyseren edra
innersta känslor och rådfrågen historien, och I skolen se, att
tron fanns före ortodoxin och gudsfruktan före
prästämbetet; att hierarkin beror af religionen och icke religionen
af hierarkin.
Den modärna världen kan icke fördraga den ena
eller afvara den andra. Man söker förgäfves för henne
framställa dem såsom ett odelbart helt, som man måste
taga alltsammans eller också alldeles låta vara. Tiden är
en stor kritiker; han upplöser äfven de hårdaste klippor;
han ombildar de mest omedgörliga inrättningar: han skall
nog också upplösa den katolska amalgameringen och gifva
friheten åt det, som är lefvande, på samma gång han låter
det falla, som blott är en kvarlefva från det förflutna.
I auktoritetens katolska dogm måste man likaledes
skilja mellan den berättigade och naturliga auktoritetens
princip, som uppstår af sig själf i hvarje religiöst eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
