- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
237

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 1. Den ursprungliga protestantismen - II. Reformprincipens ursprunglighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

de band, med hvilka en föregifven gudomlig rättskunskap
omgifvit honom, han flydde ur sitt fängelse och återfann
sin oafhängighet.

Kristendomens ideala princip återfann sin idealitet; den
stärktes af ett nytt medvetande om sin gudomliga
tran-scendens; den renades från de främmande element, som ännu
tryckte den, och gjorde sig gällande i sin absoluta
moralitet, i sin andliga renhet, såsom en alldeles ny lifsprincip,
hvilken nog ännu kunde skapa teologier, former, religiösa
samfund, utan att absorberas eller uttömmas i något af dem.
Efter denna seger öfver det förflutna ter sig
protestantismens strängt religiösa och moraliska princip i sanning
såsom tillgänglig för en oändlig utveckling. Vare det
ännu en gång sagdt: den var icke ny i och för sig; hvad
som i sextonde seklet var nytt, är däremot den
medvetenhet kristendomens lefvande princip erhåller om sitt rena
moraliska väsen och sitt absoluta oberoende med hänsyn
till alla historiska bestämmelser och förhållanden, hvilka
den genomgått och ytterligare kan genomgå; med ett ord,
det är den kristna principens införlifvande i mänsklighetens
religiösa och moraliska medvetande.

I det katolska systemet hade kristendomen förytligats
till att bli en lag, en ritus, en politisk kropp. I
protestantismen forinnerligas han i själfva själen och blir åter
en inneboende moralisk kraft, helighetens, kärlekens och
lifvets egen ande. I förra fallet alstrar han träldomen, i
det senare föder han friheten.

Luther har hvarken sett eller åsyftat alla
konsekvenserna af den princip, som han införde i världen.
Uppfostrad i medeltidens skolastik, förmådde han aldrig
fullständigt befria sig från denna. Med profetens djärfva
nyheter och aningsfulla åskådningar blandar traditionens
man ännu ofta sin räddhåga och sin ånger. En den
praktiska och moraliska ordningens princip, hvars följder
lifvet, men icke logiken, skall utveckla, uppenbarar sig
för öfrigt icke redan första dagen i hela sin omfattning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free