Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 4. Bibelns auktoritet i nittonde århundradet - I. Väckelse och reaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
ingen sträng tankegång. I annat fall skulle han icke
kunnat dölja för sig för det första, att hans första
påstående: bibeln i alla sina delar gifver sig själf ut för Guds
verk och ord, var falskt, — och för det andra, att det
resonemang han stödde på det historiskt sanna antagandet
i själfva verket utgjorde en fördärflig kretsgång.6
Reaktionsperioderna ha den nyttan med sig, att de
drifva de föråldrade idéerna till deras yttersta gränser
och därigenom låta deras misstag frambryta och påskynda
deras ruin. Det är ett slags bevis in absurdum. Gaussen
hade haft lärjungar eller anhängare, innan han formulerade
sin teori.7 Sedermera befann han sig isolerad midt i sin
omgifning. Man skyndade att tillbakavisa de öfverdriften
hvilka man ansåg vara blottställande, och en slutledning,
som endast hade det felet att vara logisk Man
protesterade energiskt mot den åtskillnad, som rationalisterna
gjorde mellan bibeln och Guds ord, utan att någonsin
säga, huru det var möjligt eller tillåtet att göra dem till
ett. Man gjorde dagligen allt viktigare medgifvanden
angående bibelns inspiration, utan att vilja öfvergifva dogmen
om dess ofelbarhet. Man varseblef icke, att en domstol
upphör att vara ofelbar, så snart man har rätt att
diskutera dess utslag, gilla en del och förkasta en annan del.
En ställning, så full af tvetydigheter och
inkonsekvenser, kunde icke räcka länge. En revolution var
förestående. Två öfverlägsna andar förbereda den, i det de
söka besvärja densamma. Samuel Vincent kommer till
denna definition på den modärna protestantismen: »Den
fria pröfningen är dess form, Jesu Kristi evangelium dess
innehåll.» Detta var att med all tydlighet säga, att i
protestantismen finnes ingen yttre auktoritet, inför hvilken
förnuft och samvete måste abdikera; att evangeliet är sig
själft nog och påtvingar sig genom sin inre påtaglighet
och sin dygd.8
Alexandre Vinet, som under sina samtal med de
Wette i Basel varseblifvit huru förstörande den yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
